May. 06, 2013

En fet, en fruktansvärt fet käftsmäll i ansiktet! Att man kan vara så jävla blåögd och korkad! Och dessutom gå på de 2 gånger. Kanske är blond egentligen i allafall?! Eller är de bara de att man i de undermedvetna förtränger de? Jag känner mig bara så jävla besviken och fruktansvärt krossad. Besviken på att folk har ljugit en rakt upp i ansiktet och man själv varit dum och trott på skiten!! Kommer ta länge innan jag kan lita på en människa igen...

Och när man ser tillbaka på allt så förstår man ju varför allt varit som de varit, pusselbitarna faller på plats. Och alla funderingar man haft under desaa år har man fått ett svar på. Hade hoppats på att sanningen var en enda stor jävla mardröm, men tyvärr är de inte så och jag vägrar att bli sårad och sviken igen. För de tar så fruktansvärt ont, och mest ont gjorde se andra och sista gången.

Och de värsta av allt ihop är att någon ljugit så länge, och försökt att undanhålla skiten för att jag inte skulle få reda på de, de tog verkligen hårt. Och sen kommer de ändå bakvägarna.

Nu är de slut på att vara en mes, för de sårar en själv mest!

Jag är glad över åren jag fått tillsammans med dig, och de känns bara så fruktansvärt tomt, men jag är också, såhär i efterhand efter all (förhoppningsvis all) sanning kommit fram, att de inte är vi längre.

De kanske helt enkelt var meningen att de inte skulle vara vi?

Men som sagt, jag är glad över min tid med dig, men jag är också glad att de inte är så längre.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback